Utsläpp av långlivade organiska föroreningar från de svenska
stålverken
Öberg, T.
Jernkontorets forskning nr. D 818. Jernkontoret 2006.
Sammanfattning
Europaparlamentets och rådets förordning om långlivade organiska
föroreningar (EG 850/204), den s.k. POPs-förordningen, ställer krav på
begränsningsåtgärder och inventeringar. Mätningar av utsläpp till luft
från de svenska stålverken har genomförts med varierande periodicitet sedan
mitten av 1980-talet. Resultaten har visat på en sjunkande utsläppsnivå.
Under 2005 genomfördes en omfattande och samlad mätinsats i syfte att klarlägga nuvarande utsläppsnivå samt halterna i restprodukter (stoft och slagg). Mätningarna har omfattat de ämnen och ämnesgrupper som är aktuella för stålverkens del: Polycykliska aromatiska kolväten (PAH), hexaklorbensen (HCB), polyklorerade bifenyler (PCB), polyklorerade dibenso-p-dioxiner (PCDD) och polyklorerade dibensofuraner (PCDF).
Långtidsprovtagningar (några dagar upp till en vecka) genomfördes med en förenklad adsorptionsmetod, som tyvärr visade sig vara mindre lämplig för PAH och HCB. Utvärderingen har därför fokuserat på dioxinlika PCB, PCDD och PCDF (i dagligt tal ”dioxiner”) och de nya mätningarna bekräftar tidigare skattningar av utsläppsnivån.
Utifrån nu genomförda mätningar kan järn- och stålverkens samlade luftutsläpp på årsbasis skattas till 3-5 g WHO-TEQ (enligt 2005 års viktningsförfarande) inkluderande både PCDD/PCDF och dioxinlika PCB.
Halterna av PCDD/PCDF och dioxinlika PCB i stoft- och slagg är långt under den haltgräns som anges i POPs-förordningen, med speciella krav på avfallshanteringen.
Därutöver har laboratorieförsök genomförts, med filterstoft från tre olika verk, i syfte att studera lågtemperaturbildning. Resultaten var överraskande och visade på en påtaglig katalytisk nedbrytning av PCDD/PCDF vid uppvärmning till 300° i luftatmosfär. Försöken behöver vidimeras ytterligare, men kan öppna för nya möjligheter att minska utsläpp och förbättra hanteringen av restprodukter.
|
|