Probabilistisk riskbedömning - Sannolikhetsbaserad uppskattning av miljö- och hälsorisker i förorenade markområden. 
Öberg, T.
Presentation vid Nätverket Renare Marks vårmöte i Umeå, 16-17 mars 2005.

Sammanfattning
I traditionell riskbedömningsmetodik utgår man ofta från en "Medelsvensson". En Medelsvensson, som bor hela livet på samma plats, som varken är man eller kvinna, som väger 70 kg, som varje dag andas 20 m³ luft och dricker 2 liter vatten. Listan på karakteristika som beskriver medelindividen kan göras mycket längre, men det är säkert uppenbart för envar att vi alla avviker från denna beskrivning. Samma problem har vi med beskrivningen av markens egenskaper, för även denna varierar. Förutom den naturliga variationen så finns det även osäkerhet i bestämningen av viktiga kemiska egenskaper, exempelvis olika fördelningskonstanter. Hur ska vi då välja värdena för att beräkningen ska ge en korrekt skattning av risken? Ja, ofta försöker vi hitta något som är vanligt förekommande eller representerar medelindividen, i andra fall vill vi vara på den "säkra sidan" och väljer ett extremvärde, t.ex. att vi bor hela livet på samma plats. Därigenom bygger vi in en säkerhetsmarginal, men vi kan inte ange hur stor den är. Vi kan inte heller ange hur variabilitet och osäkerhet i ingångsvariablerna påverkar utfallet.

I början av 1990-talet blev det uppenbart för många, forskare och verksamma inom det amerikanska Superfundprogrammet, att nuvarande riskbedömningsmetodik behövde vidareutvecklas och förfinas. En orsak var att den traditionella metodiken ibland hade lett fram till helt orealistiska riskuppskattningar. Det behövdes även metoder som var bättre lämpade för att karakterisera variabilitet och osäkerhet. National Research Council uttalade i en skrift att "… osäkerhetsanalys är det enda alternativet för att motarbeta den 'falska känslan av säkerhet', som orsakas av en vägran att acceptera och försöka kvantifiera osäkerheten i riskuppskattningar" (min övers.).

I en probabilistisk riskbedömning används sannolikhetsfördelningar för att beskriva variabilitet och osäkerhet i en eller flera av ingångsvariablerna. Resultatet redovisas därefter som en sannolikhetsfördelning för den risk som undersöks. En probabilistisk riskbedömning kan därför ange hur troligt det är att exempelvis ett riktvärde överskrids. Den ger även en fördjupad karakterisering av vilka källor som finns för variabilitet och osäkerhet och hur dessa påverkar utfallet. Hittills har metodiken fått störst användning inom exponeringsanalys, men framgent kan det förväntas att även dos-responssambanden behandlas likartat. Vid sidan av kärnkraftindustrin så är riskbedömning av förorenad mark sannolikt det största tillämpningsområdet. En mängd studier finns redan publicerade och metodiken är vetenskapligt väletablerad. Utvecklingen har kommit längst i USA, men alltfler tillämpningar kommer nu även i europeiska länder. I Storbritannien är probabilistisk riskbedömning en viktig del av den metodansats som rekommenderas av miljömyndigheterna. Probabilistisk riskbedömning har ofta använts för att etablera platsspecifika riktvärden och det är här som en framtida användning i Sverige främst kan förutses.

Presentationen kommer att redovisa resultat och slutsatser från en litteraturstudie som har genomförts inom ramen för Naturvårdsverket program "Hållbar Sanering", inklusive ett räkneexempel som avser exponering för benso[a]pyren via intag av hemodlade grönsaker.

Bilder som PDF-fil, 359 kb