Probabilistisk riskbedömning fas 1. Sannolikhetsbaserad uppskattning av miljö- och hälsorisker i förorenade markområden – en litteraturöversikt
Öberg, T.
Rapport 5532, Naturvårdsverket, 2006.

 

Sammanfattning
Förorenad mark medför risker för hälsa och miljö. Litteraturöversikten redovisar hur nuvarande metodik för kvantitativa riskbedömningar kan kompletteras med en sannolikhetsbaserad – probabilistisk – ansats. Den probabilistiska metoden innebär att variabilitet (naturlig variation) och osäkerhet (okunskap) kan karakteriseras och därmed erhålls både ett bättre beslutsunderlag och kunskap om hur bedömningen ytterligare kan förfinas. Den probabilistiska metodiken har fått stor användning i USA och nu börjar den även tillämpas i flera europeiska länder.

Probabilistiska riskbedömningar baseras i allmänhet på simuleringar av utfall från ett stort antal möjliga val av värden för ingångsvariabler och modellparametrar. Beräkningarna kan numer utföras med en vanlig persondator, men kräver en grundläggande kunskap om både teknikens möjligheter och begränsningar.

Förorenad mark är vid sidan av kärnkraftsindustrin den viktigaste miljötillämpningen av probabilistisk riskbedömning och ett stort antal studier har publicerats för specifika objekt i Nordamerika, Europa och Asien. De avser exempelvis förorening med bly, arsenik, krom, uran, PCB, PAH, hexaklorbensen, pentaklorfenol, dioxiner och klorerade lösningsmedel. Dessa probabilistiska riskbedömningar täcker in olika exponeringssituationer inom vitt skilda verksamheter, däribland tidigare metallurgisk industri (smältverk och gruvor), tillverkningsindustri, gasverkstomter, träimpregnering, infrastruktur och deponier.

En övergång till probabilistisk riskbedömning ställer krav på kvalitetssäkring, både avseende arbetsgången och redovisningsrutinerna. Det amerikanska naturvårdsverket (U. S. EPA) har gett ut relativt detaljerade anvisningar som i stort överensstämmer med vad som idag utgör vetenskapligt konsensus. Liknande behov av riktlinjer finns även i Europa.

Behovet av att karakterisera variabilitet, osäkerhet och känslighet i riskbedömningsmodeller är inte annorlunda i Sverige än i Nordamerika. Dessutom behöver säkerhetsmarginalernas storlek klart kunna anges. Probabilistisk metodik kan enkelt integreras med nuvarande svenska riskbedömningsmodeller och rapporten redovisar ett beräkningsexempel för benso[a]pyren.

Probabilistisk riskbedömning har ofta använts för att etablera platsspecifika riktvärden och det är här som en framtida användning i Sverige främst kan förutses. Rapporten pekar på behovet av ramar för att underlätta tolkning och jämförbarhet och rekommenderar att ett vägledningsdokument utarbetas. Likaså krävs utbildningsinsatser. Kurser i probabilistiska metoder finns i det ordinarie utbildningsprogrammet vid ett par högskolor, men ett behov finns även av kurser för fortbildning av redan yrkesverksamma, både som distansutbildning och kortare problembaserade kurser.

Hela rapporten kan hämtas som en PDF-fil från naturvårdsverkets webbplats, 731 kB