[Hem | Kompetens | Riskanalys | Miljökemi | Dataanalys | Optimering | Länktips]
Riskanalyser inom olika områden innehåller samma delar och därmed borde även begreppsapparaten vara densamma. Tyvärr är det inte så och ordet "riskanalys" kan ibland avse delvis olika saker. Under senare år har det dock utvecklats en gemensam syn (konsensus) inom det vetenskapliga området och samma begrepp och definitioner börjar även genomsyra olika dokument från internationella organisationer (exempelvis WHO) och EU:s lagstiftning. Syftet är här att redogöra för de begrepp och definitioner som numer är förhärskande.
Innan vi går in på de sammansatta begreppen bör vi definiera och klargöra skillnaderna mellan "risk" och "fara". Med risk avses sannolikheten för att en oönskad händelse (skada) ska inträffa. Fara (eng. hazard) definieras däremot som en påverkande faktor eller en situation som har potential att åstadkomma en skada. Skadorna kan förstås avse helt väsensskilda saker: Miljöskador, finansiella förluster, haverier i tekniska anläggningar, personskador, osv.
Riskanalys ges numer en bred definition och avser: Bedömning, kommunikation och hantering av risker. "Analys" kommer från det grekiska ordet "analuein" (ἀναλύω) som betyder att lösa upp något, exempelvis att dela upp ett problem i sina delar. Detta är precis vad riskanalys handlar om, dvs. en strukturerad ansats för att dela upp och hantera risk- och beslutsproblem. Tidigare användes riskanalys synonymt med riskbedömning, men det är ett alltför avgränsat betraktelsesätt.
Riskanalysprocessen består av de tre delarna:
Dessa tre delar hör samman och överlappar delvis. Samtidigt underlättar det att strukturera begreppen enligt figuren.
Med riskanalys förstår vi idag alltså en samling metoder (verktyg) för att systematiskt undersöka, skatta och hantera olika typer av samhälleliga och tekniskt/vetenskapliga risk- och beslutsproblem.
En riskanalys tar sin början i att ett problem upptäcks. Ibland talar man om "riskidentifiering", men "faroidentifiering" är ett bättre begrepp. Det är ju faror och inte risker som finns i den fysiska verkligheten. Faroidentifiering (eng. hazard identification) kan ske slumpvis, men inom riskanalys genomförs det systematiskt och som hjälpmedel används:
Självklart kombineras de olika delarna och samspelar i en vetenskaplig lärprocess.
När en fara har identifierats behöver den beskrivas och undersökas närmare. Detta steg kallas inte helt oväntat farokarakterisering (eng. hazard characterization). Farobedömning (eng. hazard assessment) är sedan det sammanfattande begreppet för faroidentifiering och farokarakterisering.
En fara utgör dock ingen risk, för att skadas måste organismen, populationen eller systemet komma i kontakt med faran. Exponering (eng. exposure) avser just kontakten mellan något som vi vill skydda (skyddsobjekt) och den faktor som kan framkalla en skada. Exponeringsbedömning (eng. exposure assessment) är utvärderingen av hur exponering kan ske och en kvantitativ skattning av denna.
Resultaten från farobedömningen och exponeringsbedömningen ligger till grund för att utvärdera sannolikheterna för att den oönskade händelsen (skadan) ska inträffa. Denna riskkarakterisering (eng. risk characterization) är det sista steget i en riskbedömning (eng. hazard assessment). Vi kan nu sammanfatta även riskbedömningsprocessen i ett flödesschema (se figuren).
Tidigare tänkte man sig riskanalysprocessen som en sekvens där kommunikation skedde antingen efter det att riskbedömningen var klar eller t.o.m. efter det att beslut hade fattas om riskhanteringsåtgärder. Idag är det normala dock att delresultat kommuniceras och att beslutsfattare och övriga intressenter får medverka redan från planeringen av riskbedömningen. En riskbedömning innehåller alltid antaganden och överväganden som ger utrymme för subjektiva värderingar. Det är därför viktigt att ha ett öppet informationsutbyte, inte minst för att skapa förtroende hos mottagarna (brukarna) av resultaten.
Riskkommunikation (eng. risk communication) kan precis som annan typ av kommunikation åskådliggöras med olika typer av modeller. Shannons klassiska modell skiljer på källa (eng. information source), sändare (eng. transmitter) och mottagare (eng. receiver) och beskriver ett envägsflöde mellan dessa. I dagens samhälle har sändarna bytt skepnad till förmedlare (eng. intermediary) och kommunikationen sker i flera riktningar samtidigt. Kommunikationsflödet kan därför avbildas enligt följande flödesschema.
Riskbedömning och riskkommunikation ger en grund för beslut, åtgärder och uppföljning, det som vi kallar riskhantering (eng. risk management). I riskhantering innefattas:
Riskvärdering (eng. risk evaluation el. risk rating) handlar om att riskerna i relation till andra risker, nytta och samhällsvärderingar. Riskjämförelser och kostnadsnyttoanalyser (eng. cost-benefit analysis) ger underlag för den utvärderingen.
Riskbegränsning (eng. risk mitigation el. risk control) är de åtgärder som vidtas för att eliminera eller begränsa en oacceptabel risk. Det kan handla om: Förebyggande åtgärder, skyddsåtgärder, riskspridning och förberedelser för skadehantering. Lagar och andra styrmedel är samhällets medel för riskbegränsning.
Riskövervakning (eng. risk monitoring el. risk surveillance) används för att följa hur en risk utvecklas över tiden, exempelvis genom observationer av skadeutfall och störningar/incidenter. Riskövervakning kan användas både för att identifiera nya faror och för att utvärdera effekten av riskbegränsande åtgärder.
I samband med riskhantering används begreppet riskbaserat beslutsfattande (eng. risk-based decision-making) och med detta avses att besluten fattas utifrån en riskanalys (riskbedömning, riskkommunikation och riskvärdering) enligt beskrivningen ovan. Begreppet kan dock ge intryck av att ett beslutsalternativ växer fram automatiskt, men så är inte fallet. De flesta typer av riskbedömningar och är behäftade med stora osäkerheter och riskinformerat beslutsfattande (eng. risk informed decision-making) är därför ett bättre uttryck i sammanhanget. En justering av den första bilden ovan avbildar riskhanteringens olika delar tillsammans med riskbedömningen som ett ständigt kretslopp (se figuren).
Har Du synpunkter på begrepp, definitioner och terminologi? Skicka mig då gärna Dina synpunkter.
[Hem | Kompetens | Miljökemi | Riskanalys | Dataanalys | Optimering | Länktips]
English homepage